Igår läste jag ut 3 sekunder av Roslund & Hellström. Den var jeevligt bra. Vid en viss punkt i handlingen ville jag inte läsa mer för att huvudpersonen skulle råka illa ut, trodde jag, och jag ville inte läsa om det. Lurad!
Precis som i Edward Finnigans upprättelse så växlar storyn spår och taktar upp mot nåt helt annat. I love!
Roslund & Hellström är mycket skickliga, bäst i Sverige, tillsammans med Åsa Larsson. Det är svårt att släppa från sig boken när man väl har börjat, vilket resulterade i att lampan släcktes mycket sent häromkvällen.
Vill man läsa Ewert Grens blogg gör man det här.
I slutet av boken kan man läa en massa recensioner från olika dagstidnignar. Minst 4 av dem skriver att R&H är infernaliskt bra. Är det ett modeord bland kulturjournalister tro?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar