Det tog bara 20 år för mig att köpa dessa.
Det är en stor dag idag, låt oss komma ihåg den som dagen D. D för Dr Martens.
Vad är så svårt med deodorant? Är diskmaskinen guds gåva till mänskligheten? Finns det ett liv efter detta? Hur många skor kan man egentligen ha? Många frågor, färre svar.
Det tog bara 20 år för mig att köpa dessa.
Det är en stor dag idag, låt oss komma ihåg den som dagen D. D för Dr Martens.
Det bästa med julmarknader är att man kan köpa fina stickade strumpor och vantar.
Det näst bästa är att man kan köpa hembakta kakor. Både bondkakor och syltkakor! - Inga tillsatser! sa damen som bakat.
Det måste ju inte vara julmarknad. Men vill man ha lussekatter underlättar det ju om det är vid den tiden på året.
Så här ser det ut när man tittar ut från extrarumsfönstret. En trevlig utsikt tycker jag. Berg och skog i fjärran.
Tidigare i höstas såg man hur fint färgerna skiftade i skogen.
Idag ser man hur himla kallt det är. Det har varit runt femton minusgrader i några dagar nu. Tur att jag och mamma och Loppan var på julmarknad och köpte raggsockor i söndags. De har suttit på sen dess.
Apelsin, kanel och granatäpple. Det är efterrätten.
Maten är burgundisk gryta. Vuxet!
Hade jag haft äpplen hemma hade jag gjort äpplepaj. Men det var smarrkväll igår så det får räcka.
Ska sova nu. Ligger med vetevärmaren i ett fast grepp. Det är så kallt, så kallt.
De bygger och fixar men de verkar inte bli klara med ventulationen. Skynda, vi fryser!
Svärfar är på besök. Det vankas oxfilé med hemmagjord bea och hasselbackspotatis.
Så gott! Ibland är det bra gott med kött.
Och så verkar Loppan ha glömt att hon eg är rädd för farfar. Nu är de bästa vänner.
Igår var vi i Falu koppargruva. Hur häftigt som helst, lite kallt om fötterna annars lovely.
Jag fyllde år. Nu spelar det inte så stor roll med presenter men lite mysigt är det är då.
Otto gav mig örhängen, te och en chokladask i plåt. Mamma skickade brev, bara det var ju kul, med presentkort. Av Biggan fick jag en kokbok med sötsaker. Rena rama porrbilderna.
Det är anständighetsskäl jag väljer en rätt snäll bild, på syltkakor som är så gott! De andra kakorna är med citron och rosmarin, de ska jag baka nu i helgen.
Igår svängde jag ihop en äpplepaj. Vi hade inget mjöl hemma så jag tog Maizena istället och mycket mer müsli än vanligt. Det blev ok. Och av nån anledning snålade jag på sockret så det blev aldrig de där supersmarriga kakdegssmulorna ovanpå.
Synd för äpplena var mycket goda.
Nyduschad, i en mjuk säng. Barnet snusar bredvid och regnet smattrar ner utanför. Ikväll är det så där att man inte behöver ligga vaken länge innan man somnar.
Idag har vi packat det allra sista och flyttfirman har lastat bilen. Nu är det bara transport till Ludvika och uppackning kvar. Bara.
Nu ligger jag här på en madrass i vår nya lägenhet. Körde upp idag med bilen full av grejer som alla försvann i ett nafs när de placerades ut.
Helgen har varit intensiv med massor av packning och fix inför flytten. Det tar aldrig slut, man har så många grejer. Och så ska man sortera och tänka efter om man verkligen ska ha den där grejen Till slut kommar man till det stadiet av tröttma och ilska att man helst vill slänga ner allt man har i en flistugg så man slipper ta ställning till allt.
Nu är det snart över. Och snart är vi på samma ställe igen och det är ju härligt.
Idag var jag på banken för tillträde av lägenheten. Bankpersonen tittade undrande på lig och frågade:
- Var har du din sambo då?
Man ska visst vara med båda två när man skriver på låneavtal. Om man inte har en fullmakt. Ojoj.
Ställa in? Mäklare och säljare är på väg. Hur lösa? Om vi faxar papprena till ett kontor i Gbg så kan vi skriva under på varsitt håll.
Så jag ringer till Sambo och säger att det gäller att förbereda sig på utflykt. Bankpersonen försöker få tag i ansvarig person i Landala, mitt i allt ringer dagis och säger att bankpersonens barn är magsjuk vänligen kom och hämta och mäklaren går inte att få tag i.
Men så får vi kontakt med Fredrik i Landala som ordnar, Sambo turbomatar Loppan och tar det långa benet före och är på banken rekordsnabbt och mäklaren släntrar in med säljaren och är lugn. Och några minuter senare sitter vi där med varsinn hög med papper och skakar hand.
Efter bankärendet tog jag tre extra minuter på Lindex för att spana in Missoni-linjen. Hittade en sak som jag gillade, en t-shirt med fjärilar. Otippat. Men när jag ska betala och vill använda en rabattkupong så gick det inte för sig. Får man inte göra inte bra. Ska man köpa Missoni ska man betala utan hjälpmedel. Hänga undan får man inte göra heller.
- Löjligt, sa Bull
Vi har en väldigt fin hylla som Loppan har sina leksaker och böcker i.
Och sina flaskor... Hahaha!
Äntligen hemma. Idag kom jag iväg lite senare än vanligt så jag var inte hemma förrän fem.
Och köra genom regnväder är uu inte så kul. Särskilt inte när man kör om lastbilar som river upp enorma mängder vatten. Och i kombination med motljus. Jo men visst... Det är tur att en har kört den där vägen ett par gånger nu.
När jag svänger ner vid tennisplan hemmavid så ser jag Bambi stå på trottoaren. Alldeles still. Och hux flux studsar hen iväg.
Ibland när man jobbat hårt en hel dag och bara vill dricka te och kolla på film och softa under filten.
Så visar de Notting Hill.
Det är verkligen en skitfilm.
Idag visade de Snatch. Ha! Där snackar vi. Lita aldrig på en grisbonde.
Management by not having any table. Ett nytt tankesätt som främjar brainstorming, actions och snabba möten. Leverans!
Idag får jag mitt höj- och sänkbara bord. Yay! Jag avskyr att bara kunna sitta och jobba.
Nu har jag varit i Ludvika i två veckor och det känns bra. Alla är snälla och braiga och jag är grymt tacksam att jag redan har organisationen klar för mig. Det räcker som det är känner jag.
Det är både likt och olikt Alingsås. Lokalerna är äldre, kontorslokalerna ruffigare, området myyyyycket större, fler verksamheter, många många, många fler människor.
Olika organisation men ändå samma, nästan allt känns igen - det märks tydligt att det är ett företag. Människorna är ungegär desamma. Humoristiska, fötterna på jorden.
Det är långa dagar med många möten och ett anteckningsblock snart fullt. En att göra-lista till månen. Allt måste läras in och göras.
Ett steg i taget.
Men det är bra med ett späckat schema och stor kvällströttma, för då orkar jag inte sakna Loppan och Sambo så mycket.
Hej då Göteborg! 4,5 h tog det att brassa på med ett stopp för att tanka.
Nu sitter jag på hotellet med öl och chirre och os-avslutningen.
Man kan ju säga att just på söndagar är det inte så livat här.
Det har inte kännts som nån riktig semester i år. Det har varit tusen grejer att kolla, fixa, banken, bilen, mäklaren, hit och dit, duschmunstycke, tur och retur Ludvika två gånger, hämta bil i Stockholm, fundera på saker, bestämma sig tal, tal, tal....
Plus att vädret har varit uselt. Även om vi inte är några soldyrkare och egentligen trivs bäst när det är lite svalare, har det varit trist att det varit trist väder.
Men igår kändes det som lite sommar med sol och klar himmel. Så när det pratades om promenad nerför Avenyn och glass var jag inte sen att haka.
Och när vi kommit hem och Loppan somnat satt jag på gården med kaffe och bok. Det är lite semesterkänsla över det.
Sitter med Loppan i famnen efter lite näsdroppsdistribuering. Hon sover.
Plötsligt pluttar hon ut nappen och säger: "- Att!" (katt). Pratar i sömnen. Sött!
Lilla L fyllde 8 år och på lördagen var det kalas.
Loppan var i fin form och promenerade runt själv och hade det bra.
Tidigare hade vi varit i L:ets rum och kikat - mycket spännande med alla leksaker och grejer. Så när jag står i köket och grejar med nåt och Loppan går förbi i den riktningen tänker jag att hon är på väg in dit.
Men där var hon inte. Hon var i trappan på femte trappsteet i full färd uppåt.
Man kan klättra i trappor.
Idag fyller Loppan ett år. Här ser man hur hon demonstrerar lådan hon kom i.
Näää.
För ett år sen kunde hon inte så mycket. Skrika, äta, gråta, bajsa.
Nu är hon en fullfjädrad ettåring som går, pratar (sitt eget blablabla-språk), kan greppa saker, sparkar boll, känner igen katter - båda verkliga katter och såna på bild, hon kan klappa fint och när man säger "tvätta håret" så stryker hon handen över huvudet. Hon gillar fart och fläkt, har dåligt tålamod, vill helst bara busa och skoja, när hon hör musik diggar hon och när hon ser sin farfar storgråter hon. Farmor däremot gillar hon. Och mormor. Annars är faster Bente en favorit och hunden Montrose är mycket spännande.
Världens goaste unge. Vilken tur man har.
Jo men visst. Varför inte ha motorn bakom på ett släp? Massor av utrymme över och en garanterat sightseeing-vänlig färd då ekipaget endast kan framföras i 60km/h.
På E20 på väg till Ludvika för bostadsvisningar.
Det blev änna dags att städa. Det är ju inte nåt som prioriteras särskilt högt i detta hem, men med dammor som dessa finns inga ursäkter.
Detta var från halva hallen och vardagsrummet.
Detta ser kanske inte så gott ut, men jävlar i min lella lådda!
Risotto med vitlök, lök, ärter och brocolli. Vitt vin och grönsaksbuljong. Parmesan.
Lax stekt i olja och smör. Generöst saltad och pepprad.
Vinet var Cono Sur, gewürztraminer. 6680. Mycket gott och lättdrucket, men det ska drickas väl kylt. Det saftar liksom till sig av värmen.
I förrgår var jag inne på Korpens Lustgård i Alingsås. Ett sånt där hemslöjd-silversmed-keramiker-träkonstnärs-kollektiv som finns på de flesta ställen i Sverige. Jag cyklar förbi där på väg till jobbet varje dag och det ser så mysigt ut. Men nu när jag byter jobb lär jag ju inte cykla förbi särskilt ofta där.
Så jag tog en tur när jag ändå var i krokarna på lunchrasten järomdagen. Krokarna var då alltså Ekstedts fik, de har bra räkmackor där som passar bra som lunch.
Korpens var som såna där ställen är mest. Stillsamt, mysigt och precis sådär otillgängligt som den typen av butiker är. Välgjorda arbeten som aldrig riktigt passar.
Förutom! De små färgglada fåglarna i trä. Särdkilt blåmesen som var hemskt fin. Eller om det var en talgoxe. De påminde om farmor och farfar. Dels för att de ofta köpte just Korpens lustgårds-prylar från sina många resor, dels för att de hade gott om småfåglar utanför fönstret.
Ska nog gå och mig en fågel imorgon.
Det här med att flytta till Ludvika. Vi har ställt in oss på att jag får veckopendla ett tag innan vi hittar boende till oss alla. Det är iofs rätt bra så att jag kan jobba järnet i början och kunna däcka i soffan och slippa ha dåligt samvete för att inte orka vara så närvarande man vill vara med sin familj. Man kanske tillochmed kan träna lite. Det är ju på tiden.
Men när man sitter med sin sovande bebis i famnen och tittar på sin sambo som vilar i soffan och de är så supersöta och goa, då inser man vilken himla dum idé det är.
Veckopendla. Pfff. Så fånigt.
I augusti flyttar jag till Ludvika. Så fort som möjligt efter kommer resten av familjen upp också. Att veckopendla ser jag inte fram mot, men så får det bli.
Emil på jobbet har valt ut ett hus till oss. Bara att köpa.
Det ska bli så roligt att testa på nåt helt nytt på ett helt annat ställe. Ludvika är pyttelitet men det kommer att bli så bra. Annars flyttar vi hem igen.
Idag var det premiär i sandlådan och på gunghästen. Mycket roligt. Vi övade att gå med skor, klappade på ett träd och kände på långa grässtrån.
Själva sandlådan var mycket rolig. Sanden var först jobbig sen ok.
Roligast var att titta på måsarna som flög och ankorna som tvättade sig.
Vi brukar ha nån måsunge på gården varje sommar och i år är det denna lilla krabat.
Såg hen när vi kom hem från en promenad. Tänkte sätta mig och.låta Loppan sova klart på gården när jag hör att måsarna är ovanligt störiga och det tog ett tag innan jag kopplade varför. Och precis då ser jag att det rör sig en grå liten dunboll vid soptunnan.
En liten spräcklig visp kom framsprättandes och försökte på alla sätt ta sig upp på berget igen.
Men det gick inte. Och föräldrarna cirkulerade i luften och höll alla faror borta. Naturfilm live.
Idag var det regnbågsparad. 8000 personer gick, eller var det 8000 som tittade på?
Jag och svärmor gick med hennes jobb, dvs Chalmers studentkår. Deras orkester, den heter inte Artilleriorkestern, men typ nåt i den stilen, underhöll tillsammans med Chalmersbaletten.
Sen stod vi en stund och diggade.
Vid kaffet kläckte sambon att han ska till järnaffären på Järntorget. Härlig affär, vi hakar på. Kanske blir det lunch ute.
Om vi kan komma överens om var äta - han är kinkig med lunchen nämligen så det brukar sluta med att vi går hem.
En väldigt god sallad
Avocado, nätmelon, gurka, salladslök hackas i bitar efter behag.
Blanda en dressing på olja, citron och italiensk salladskrydda - går säkert lika bra med salt. Häll över salladen och blanda.
Rostbiff är gott till. Passar nog till det mesta grillat.
Jag gillar verkligen säsongvarianter och gästspel av godis, typ alla varianter av Ahlgrens bilar. Så när jag såg Juliskum med smak av cola och päronglass föll jag till föga direkt.
Tyvärr har Cloetta som annars gör så gott skumgodis missat med smaksättningen, det smakar inte tillräckligt mycket av nån smak. Det är alltså två smakvarianter i påsen, inte både cola och päron i samma figur. Päronsmaken är ytterst diskret, kanske tillochmed obefintlig.
Angry Birds fick hänga med också. Grispåsen slår fågelpåsen med hästlängder.
Skulle bara vila lite. Läsa Twitter i sängen och slappa en halvtimma. Nästan en timma senare väcks jag av en liten loppas leverpastejsluktande hand i fejjan.
Har man chans på en lur ska man ta den. Man vet aldrig när den kommer igen.
Idag klippte vi rent sorgekanten på berget, sopade gården och rensade lite i rabatterna.
Sen blev det fika på nybakt bröd. Och Loppan fick härja runt på en filt i gräset.
Det gillade hon. Fast gräs....njaaa.