När jag var liten så var jag hemskt blond och hemskt söt. (Seriöst, fråga mamma!)
(Tjejen på bilden är inte hon som skrev brevet..)
Så på fritids bestämdes det att jag skulle få vara lucia i vårt lucia-tåg. Enbart av den anledningen att jag var blond och kortast, det såg liksom snyggt ut om jag var längst fram och alla andra tjejer stod bakom mig i längdordning. Jag var i hemlighet m y c k e t nöjd (mallig) över detta.
Så på fritids bestämdes det att jag skulle få vara lucia i vårt lucia-tåg. Enbart av den anledningen att jag var blond och kortast, det såg liksom snyggt ut om jag var längst fram och alla andra tjejer stod bakom mig i längdordning. Jag var i hemlighet m y c k e t nöjd (mallig) över detta.
Men då börjar en ny tjej på vårt fritids. Hon var kortare än mig och då fick HON bli lucia!!
Jag blev degraderad till tärna. Huuuur sur som helst.
Detta plågar mig än idag.
De som vet vem Yssa var, förstår... Den snoriga skitungen petade mig från lucia-posten..
1 kommentar:
Jag förstår precis!! Yssa av alla... måste ha varit hemskt - varför berättade du inte då?
Jag var aldrig tilltänkt som Lucia men Suzanne fick ha änglavingarna och det fick inte jag.
Långskorpan
Skicka en kommentar