Lo and behold: jesusgrottan!
Detta är en släktklenod som har givit oss mycket glädje genom åren.
I lågstadiet på Skinteboskolan hade vi religion med en dam som hette Elsa, hon berättade mycket målande de olika historierna i gamla testamnetet, jag satt som förtrollad. Villka ungar gillar inte sagor?

Mest gillade jag Daniel i lejongropen, Jona & valen och Josef och hans stygga bröder
(Jag kommer till och med ihåg en sång som vi sjöng om just Josef: "Josef i brunnen tiggde och bad, hämta en stege Naftali Gad.."). Lektionen efter vi hade hört om hur Jesus föddes i ett stall så skulle vi ha bild och just den gånge skulle vi jobba med lera. Vi fick göra vad vi ville men det skulle ha med religion att göra. Jag fick för mig att göra stallet där Jesus föddes.

Men som åttaåring har man inte den bästa av fingerfärdighet, det är svårt att göra ett stall - raka väggar och tak.
Jag insåg snabbt min begränsning och skrev helt sonika om historien. Jesus föddes i en grotta!

När jag hade gjort grottan ville jag dekorera den, för inte föddes väl Vår Skapare i en kal grotta? Icke!
Jag dekorerade födelseplatsen i rosa, blått, rött och vitt. Stjärnor, streck och prickar. Givetvis med ett kors. Och en tomte.
En eukemenisk grotta med andra ord.