Jag har alltid gillat te och dricker kopisöa mängder när jag är hemma.För länge sen, över tio år sen, när jag fortfarande bodde hemma brände jag två kastruller på en vecka för jag glömde dem på spisen när jag kokade vatten. För detta var på den tiden då man kokade sitt vatten på spisen i kastrull.
Mödernet tröttnade på att köpa nya kastruller titt som tätt och införskaffade mig en vattenkokare i ren självbevarelsedrift och rädsla för att jag en dag skulle bränna ner hela kåken.
(En gång osade det så hemskt att jag fick ha alla fönster och balkongdörrar öppna i flera timmar i vinterkylan, plastpluppen på locket smälte ihop och släppt från sig skruven som låg och sveddes på botten av kastrullen. Hela botten var röd och stank nåt jävulskt och det gick inte att ta i kastrullen knappt med täng och grytlappar.)
Vattenkokaren visade sig vara det bästa köpet någonsin.
Troget har min lilla Scarlett vattenkokare följt mig genom livet och Sverige. Den var med i Örebro, Växjö och flera år här i Göteborg.
Igår dog den.
Så idag bar de iväg till ett köpcenter här i närheten och köpte en ny smäcker sak i borstad aluminium och svart plast.
Det kommer aldrig bli det samma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar